Baklava ger extra förtjenst till familjen
Sela Imeri var tvungen att lämna sin hemby i slutet av 1990-talet på grund av kriget, men när hon återvände hem flera år senare, fanns det till och med något litet kvar.
– Den traditionella päronsylten hade hållit väl i källaren trots att den lagts på burk fem år innan, kan du förstå, berättar Imeri och skakar på huvudet.
– I originalreceptet ingår inga konserveringsmedel. Naturens egna gåvor är de bästa, konstaterar hon. Imeri lärde sig att koka päronsylt av sin mor, men det är via Kvinnobanken hon blev bekant med bagarsysslan. Den lokala samarbetsföreningen Mundesia ordnade en bakningskurs för byns kvinnor och hjälpte Imeri att skaffa en bakugn. Nu tillverkar hon bakelser och tårtor och säljer dem på torg eller på beställning. På sina bakverk förtjänar hon 2000 euro extra i året, över 160 euro i månaden. Det är en stor hjälp för familjen, enligt Mundesia kan familjerna få ett inkomststöd på endast dryga 40 euro i månaden. Nu drömmer Imeri om att utvidga bageriet eller om att öppna en egen restaurang.
– Jag önskar, att alla kvinnor kunde vara självständiga, gå i skola och vara oberoende av sina män, säger hon.
SPÅR AV KRIGET SYNS ÄNNU
Det är ingen självklarhet i Kosovo att kvinnor klarar sig själva. Man kan bo som singel i staden, men på landsbygden gäller traditionella värden. Alltför ofta avbryter flickor sin skolgång och ingår äktenskap till och med som minderåriga, berättar Bardha Haxhiu som är fältkoordinator på Mundesia.
Arbetslöshet är det största gisslet i området. I Kosovo är nästan halva befolkningen arbetslös och i norr är läget ännu värre: 70 procent av kvinnorna saknar arbete. Den ekonomiska utvecklingen lider på grund av att det politiska läget är låst. Byn Qabra, var Imeri bor, är belägen i norra Kosovo var befolkningen som består av serber inte erkänner Kosovo-regeringen.
Vägen som leder till Qadra övervakas forfarande av två pansarvagnar ur KFOR, Natos fredsbevarande specialstyrkor. Under kriget i Kosovo brände serberna ner en albansk by. Fredsbevararna ser till, att läget inte mer ska tillspetsas.
LÅNGSIKTIGT ARBETE BÄR FRUKT
Den lokala samarbetsorganisationen Mundesia har verksamhet i norra Kosovo som flera hjälporganisationer redan har lämnat. Behovet av stöd återstår dock.
– I början var det inte lätt, och arbetet i byarna är det fortfarande inte, men vi har åstadkommit mycket. Det viktigaste är kontinuitet, det skapar förtroende, säger Hasime Tahiri som leder Mundesia.
För kvinnor arrangeras olika kurser i kunskap och färdigheter: hälsoinformation och bröstcancerscreeningar som mången annars inte alls kunde delta i. Studier i juridik och i bokföringens grunder, värdefull hjälp om man ska grunda ett småföretag. Kurser i bakning, handarbete och hårfrisering som ger möjlighet att få grundkunskaper i ett yrke. Kvinnorna i byarna i norra Kosovo är entusiastiska över att arbeta tillsammans och över sina framtidsplaner.
– Allt har förändrats. Förr satt vi hemma och visste ingenting om världens gång. Idag har vi fullt upp med saker att göra, säger Zenije Ademi, 18.
Projektet för kvinnoarbete i Kosovo
Samarbetspartner: 2002-2009 Lutherska Världsförbundet, 2010- Mundesia-organisationen
Målsättning: att verka för att kvinnornas rättigheter tillgodoses, att förbättra kvinnornas sociala och ekonomiska ställning, att förbättra förtroendet mellan de olika etniska grupperna
- Skroman kylän naistenryhmä kokoontuu peltikontissa, Zejnije Ademin, 18, leikkaa äitinsä hiuksia. Taidot hän on oppinut Naisten Pankin tukeman Mundesian kurssilla
Område: Norra Kosovo
Verksamhetssätt: nätverk av kvinnogrupper (2012: 24 grupper, över 400 kvinnor); verksamhet över de etniska gränserna
Komponenter: rättigheter, hälsa; försörjning: bl.a biodling, sömnad, osttillverkning, frisörsyrket, bakning; gruppverksamhet
Resultat: ökad självkänsla och initiativ; ökat medvetande om egna rättigheter, hälsofrågor och förutsättningar till försörjning
Framtiden: fokus på företagande och unga
Text: Verna Leinonen
Bilder: Laura Puska
Publicerad i Kvinnobankens Delårsrapport 1/2013.