Kambodja

Projektets centrala verksamhetsform är byabankerna.

Kvinnobanken inledde sin verksamhet I Kambodja redan år 2008. Projektets centrala verksamhetsform var byabankerna. Deras verksamhetsidé är att grunda banker som förvaltas av byborna själva. Bankerna beviljar sedan lån till personer som är utsatta och som inte kan få lån från något annat ställe.

Utöver andelslagen och byabanksverksamheten, syftar projektet till att på olika sätt minska våldet mot kvinnor. Våldet är ett vanligt problem i Kambodja. När kvinnors sjävkänsla förbättras tack vare högre inkomster och bättre utbildning, påverkar det också hur de behandlas i sina samhällen. Allt som allt har 865 kvinnor dragit nytta av projektet under år 2011.

Det Kambodjanska byabanksprojektet avslutades i slutet av 2011 och även om resultaten var goda återstår mycket arbete. För att fortsätta arbetet grundades ett nytt Hope and Growth- projekt i början av 2012 med organisationen Life with dignity.

Hur byabanken fungerar i KambodjaButiken i Kamodja Kvinnobanken 300px

Byabankerna fungerar på landbygden i Kambodja, där utbudet av finansiella tjänster är begränsade och ofta otillgängliga för fattiga hushåll. Medlemmarna av byabankerna får en grundläggande utbildning i spar- och låneverksamheten samt ett litet kapital för att bevilja lån.

Startkapitalet varierar enligt medlemsantalet (35 euro/medlem) och är i genomsnitt 750 euro. Lånebeloppet är vanligtvis 8 – 35 euro, men större lån är möjliga upp till 180 euro per år om garanti kan ges. Räntan är 3% per månad, vilket är lågt jämfört med andra lånealternativ för fattiga hushåll. Räntan i sin helhet tillkommer banken, dess medlemmar och byborna: en procent tas till bankens utgifter, en procent återbetalas till kapitalet och en procent utdelas som dividend till medlemmarna.

En enskild bank har 20-60 medlemmar, varav majoriteten är kvinnor. Män har inte uttryckligen uteslutits från verksamheten, men enligt reglerna är bankens ledning i kvinnornas händer. Av ledningsgruppen skall två av tre vara kvinnor. Kreditförlusterna har varit extremt låga, återbetalningarna har i praktiken varit 100%.

Man grundade totalt 199 byabanker, och inom deras verksamhetsområde finns nu över 2700 låntagare som har haft nytta av bankens verksamhet. Som en ny och effektiv verksamhetsform har man tagit med andelslag i verksamheten. En fördel med andelslagen är att kvinnorna kan få sina produkter ut på större marknader för ett bättre pris. Dessutom strävar man till att förbättra kvinnornas kunskaper om marknadsföring och företagarskap. Andelslagen äri många byar en fortsättning på byabanksverksamheten.

Kooperativ i den kambodjanska byn Prambei Mum

I centrum i byn Prambei Mum finns en lagerbyggnad och mötesplats som stöds av Kvinnobanken. Vi anländer med några besökare till gården och vi blir mötta av fyra kvinnor och en man från andelslaget. Alla verkar vara nöjda och glada medlemmar.

Vi besöker ett litet förråd vars väggar är täckta av text med information och statistik om andelslaget, utskriven med vacker handstil. Andelslagets ordförande, gruppens äldsta kvinna, Krim Mao, berättar om verksamheten. Genom att lagerföra produkterna behöver andelslagets medlemmar inte sälja sina produkter direkt, utan de kan vänta på att få bättre försäljningspriser.

Andelslaget grundades förra året, när Kvinnobankens omfattande projekt, Women Hope and Growth, började i Kambodja. Det finns 231 medlemmar, varav 213 är kvinnor. Förtroendeuppdrag innehas av fyra personer: ordförande Krim Mao, viceordförande San Sopheap och kassören Kao Sok Khea som är kvinnor; sekreterare är en ung man, Hon Dara. De säger sig vara nöjda eftersom Kvinnobankens projekt har gett dem möjlighet att utveckla sig själva i ledarskap. Hela ledningsgruppen uppskattar mycket de utbildningsmöjligheter de erbjudits.

Huvudprodukterna i andelslaget är ris och gödsel. Medlemmarna planerar att öka utbudet med grönsaker och svinfoder. Medlemmarna har dragit stor nytta av möjligheten att lagerföra sina produkter. Andelslaget har också en egen våg som är av stor betydelse, inköparna kan inte längre manipulera varornas vikt.

Framför lagerbyyggnaden vid vägkanten finns en skylt där det står “Women Agriculture Development Cooperative, Hope and Life in Dignity, Prambei Mum”. Och det stämmer – tack vare andelslaget har kvinnor fått hopp och deras liv har förändrats till en bättre och mänskligare tillvaro.

Khem Sophorn, en glad sömmerskaKvinnobanken Khem Sophorn 300px

Khem Sophorn, en glad sömmerska i byn Pursat I Kambodja, bland magnifika bröllopsklänningar, hittar vi Khem Sophorn, en glatt leende sömmerska.  Ursprungligen drömde Khem Sophorn, 40, om sjuksköterskeyrket, men hennes bestämda mamma Hung Seang , byäldsta,  övertalade flickan att avsluta sjukskötarstudierna och i stället bli företagare.

Början var inte lätt för Sophorns syateljé, det var ont om kunder. Situationen blev dock bättre när Sophorn fick lån från byabanken.  Hon kunde studera sömmerskeyrket i ett år och också skaffa sig finare tyger.  Nu när syateljén har varit verksam i 10 år kommer det kunder förutom från den egna byn också längre ifrån. Företaget fungerar så bra att det under rusningstider sysselsätter upp till fyra medhjälpare. Det är byns flickor som Khem utbildar till sömmerskor.

En bråd och svettig dag bad Khem Sophorn sin man Suon Sitha om hjälp med syarbetet. Han svarade ja, och så utbildade Khem honom till skräddare. Nu jobbar han deltid i fruns företag, resten av tiden är han jordbrukare.

Jämfört med levnadsstandarden i Pursat klarar sig familjen bra. Khem Sophorn förtjänar vcirka 150 dollar i månaden. När man frågar henne om semester skrattar hon glatt som svar. Man har ingen semester, bara litet lugnare perioder mellan bröllopssäsongerna.